Fantastisk start efter semesterledigheten

Då var semesterledigheten slut och det var dags att träffa pälsklingarna igen! Ett efterlängtat ömsesidigt möte ♥
Jag började med att hämta Malaika, den alltid lika glada labben. Malaikas "mormor" (mattes mamma som var på besök) berättade för mig att Malaika plötsligt hade rusat till hallen för att vänta på något. Efter en stund dök jag upp. Hon hade hört min bil ♥ ♥
(Det är så man bli rörd)
Vi brummade vidare en liten bit bort till Hugo, bichon frisé. Lillhusse, som var hemma, berättade att Hugo haft det jobbigt med andningen i sommar.
Det har ju hänt att han knorrat till i nosen med mig tidigare på våra promenader. Kan försöka beskriva det som några ljudliga inandningsläten samtidigt som han stannar upp och hela kroppen rör sig i takt med ljuden och han tittar neråt. Jag vet att en del hundar kan göra så ibland och har därför inte tänkt så mycket vidare på det då det gått över lika fort som det kommit. Fick nu instruktioner på vad jag kan göra om det blir mer ihållande. Usch för andnöd! Vi hade i alla fall en underbar promenad till vackert väder -med fullt fungerande andning och glada humör. Jag noterade att skogen luktade riktigt blommigt och så gott. Malaika var så lycklig att hon nästan viftade svansen av sig -haha!

Brummade sen vidare till Abbie, Molle och Bosse efter att ha skjutsat tillbaka Malaika. Bosse har flyttat från lägenhet nära Åkersberga centrum ut till vischan mot Skeppsdal. Alltså, vilken pärla han fått sätta tassarna till. Vi gick en helt magisk runda. Klättring uppför, nerför, i snårig skog, ut på öppen äng. Man gillar ju olika men det är vad jag föredrar! Hundarna gillar också denna skiftande miljö märker man. Ena stunden får de arbeta med branter, i andra stund leka fritt (med koppel dock) på ängen eller favoriten; att leta godis i skogen.

Molle har också haft besvär i sommar, med sina öron och eksem i huden. Jag märkte inget av hans nuvarande öronbesvär -idag. Han brukar ruska på huvudet och hör dåligt när han har det riktigt besvärligt. Han var väl så glad åt att träffa kompisarna igen att han för en stund glömde sina åkommor.