Glädjens dag

En dag som började med att Signe ville säga hej tillbaka till Lykke i vagnen ♥ Hon var så försiktig när hon först slickade lite på den lilla utsträckta handen, för att sedan trycka in huvudet mot den stormförtjusta lilla tjejens hand som fortfarande var utsträckt. Det var så himla gulligt att se den stora hunden vara så försiktig och bemötas med sån glädje.

Turen förde oss på en runda som tog oss ner till den isbelagda sjön. När vi kom dit så kom solen fram bakom dagens molntäcke. Vi strosade runt där en liten stund. Hundarna ville lukta på sina ställen. Allt var så lugnt förutom under isen. Det var som ett åskväder därunder. Känslan över att beskåda den stilla isen med detta ihåliga läte som spred ut sig, medförde en skräckblandad förtjusning.

Efter skogsturen fick de leka loss en stund i trädgården. Ztella ville till och med busa med mig, till min stora förtjusning. (Jag älskar ju sånt!) Det medans Signe gnagde på en lös stubbe.